Under senare år har trenden varit att villainbrott sker under de mörka månaderna på senhösten. Västkusten står för hälften av landets anmälda villainbrott under perioden oktober till december.

 

På sommaren är det ofta fokus på vissa brott, inte minst villainbrott. Man ser rubriker i lokalpressen om villainbrott som begåtts i kommunen och att polisen misstänker att det rör sig om en liga. Och så talas det om att semestern är en högriskperiod för inbrott eftersom man lämnat bostaden – i likhet med sina grannar. Men förändringar i den anmälda brottsligheten tyder på att den här bilden av villainbrotten i Sverige inte längre är helt sann.

 

En genomgång av anmälningsstatistiken under 2000-talet visar att inbrotten i högre grad begås under höstmånaderna oktober till december. Analysen visar också att villainbrotten är ojämnt fördelade över landet – framförallt är det Skånes, Hallands och Västra Götalands län som drabbas. Under fjärde kvartalet perioden 2008–2010 stod sydvästra regionen för drygt 50 procent av landets alla anmälningar om villainbrott. Detta kan jämföras med Stockholm, Uppland och Södermanlands län där 23 procent av samtliga villainbrotten anmäldes.

 

– Vi förväntade oss inte att de anmälda villainbrotten skulle vara jämnt fördelade över landet, men att det var så här stora skillnader mellan länen var överraskande, säger Anton Färnström, statistiker på Brå.

 

Under åren 2008-2010 anmäldes det i landet i genomsnitt 2523 villainbrott per kvartal under de tre första kvartalen (januari-september). Motsvarande antal under det fjärde kvartalet var 4159 anmälningar, det vill säga 65 procent fler. Uppgången i det fjärde kvartalet har varit särskilt påtaglig i den sydvästra regionen. Här ökade de anmälda villainbrotten med i genomsnitt 80 procent under det fjärde kvartalet jämfört med de tre övriga kvartalen.

 

Det här nya mönstret antyder att det röra sig om en mer organiserad typ av stöldbrottslighet. Men det behövs en grundligare utredning för att säkert avgöra att det inte rör sig om lokala gärningspersoner – till exempel genom att inhämta detaljerad information om brottsplatser, tillvägagångssätt och brottstidpunkter utifrån ett nationellt perspektiv.

 

– Det vore mycket intressant att studera tidpunkter och platser mer detaljerat – det skulle kunna bekräfta ifall det rör sig om ett kriminellt nätverk eller enskilda ligor, säger Olle Westlund, utredare på Brå.

 

Om en djupanalys skulle bekräfta förekomsten av en mobil och organiserad brottslighet gör Brå bedömningen att det brottsförebyggande arbetet kommer att kräva myndighetsövergripande samarbeten. 

 

 

Samhällsinformation från Brottsförebyggande rådet (Brå)