Hjärtstopp är den särklass vanligaste dödsorsaken utanför sjukhus med över 10.000 dödsfall varje år. Idag överlever endast 5-7 % av de som får hjärtstopp, till stor del på grund av att det saknades tillgång till en hjärtstartare. Många, speciell dem som bor i större städer, tror är att man kan förlita sig på ambulansen för hjälp, vilket är en fatal missuppfattning. En hjärtstartare måste användas inom 5 minuter (!) från att ett hjärtstopp inträffade för att öka överlevnadschansen till 50-75 % och för att undvika bestående hjärnskador, och det klarar ambulansen i regel inte ens inom storstäderna.

För bara några år sedan var hjärtstartare dyra och komplicerade maskiner, som krävde utbildning och som endast sjukhus och ambulanser hade råd med. Tack vare den tekniska utvecklingen har hjärtstartare blivit en konsumentprodukt, enkla att använda och (relativ) prisvärda. En hjärtstartare är den mest effektiva livförsäkringen som finns!

Upptäck hjärtstartare och vårt övriga sortiment inom livräddning (Hjärt-/Lungräddning, HLR) här.

Artikeln som hänvisas till i texten publicerade 2006 i On Scene The journal of U.S. Coast Guard Search and Rescue, fall 2006  “It Doesn’t Look Like Th ey’re Drowning” How To Recognize the Instinctive Drowning Response  By Aviation Survival Technician First Class Mario Vittone and Francesco A. Pia, Ph.D

Instinktiv drunkningsreflex (fri översättning från Instinctive drowning response) - namngiven av Dr Francesco A. Pia, beskriver hur ett drunkningsoffer gör för att rädda sig undan faktiskt eller upplevd drunkning. Och det ser annorlunda ut än vad man kanske tänker sig. Det förekommer ganska lite plaskande, inget vinkande och inga skrik på hjälp över huvud taget. För att få perspektiv på hur tysta och odramatiska drunkningar ofta är, tänk på att drunkning är den nästa vanligaste orsaken till dödliga olyckor (I USA) efter trafikolyckor. Av de 750 barnen som kommer att drunkna i i USA nästa år, kommer 375 av dem att göra det inom 25 meters avstånd från en förälder eller annan vuxen.

I 10% av fallen kommer drunkningen att direkt bevittnas av en vuxen, utan att denne förstår vad som händer (källa CDC). Drunkning ser inte ut som drunkning. Dr Pia beskriver i en artikel för amerikanske kustbevakningens tidning ”On scene magazine” hur den instinktiva reaktionen på drunkning så här:Utom i undantagsfall, så är drunkningsoffer fysiskt förhindrade från att ropa på hjälp.

Människans andningsfunktion är konstruerad för att andas och rösten är en sekundär effekt, eller möjligen en bieffekt. Andningen måste fungera för att rösten skall fungera. På ett drunkningsoffer är munnen och luftvägarna över och under vattenytan om vartannat. Munnen är oftast inte över ytan tillräckligt lång tid för att hinna andas ut, andas in och ropa på hjälp. Under den tid munnen är över ytan tenderar man att andas hastigt in och ut innan munnen hamnar under ytan igen.

Drunknande människor kan inte vinka på hjälp. Instinkten säger åt dem att sträcka ut armarna lateralt och pressa dem ner mot vattenytan. Att trycka armarna nedåt mot vattenytan ger offerts en hävarm som ger dem möjlighet att lyfta munnen över vattenytan så de kan andas.

Genom hela perioden av aktiverad drunkningsreflex, saknar man viljestyrd kontroll över armrörelserna. Fysiologiskt kan ett drunkningsoffer som kämpar för att hålla sig över ytan inte sluta "drunkna" och utföra viljestyrda (rationella) rörelser som att vinka på hjälp, simma mot räddning eller ta tag i räddningsutrustning.

Under hela perioden av aktiverad drunkningsreflex är offrets kropp upprätt i vattnet, och inga bevis finns för att man använder sig av en effektiv benspark för att hålla upprätt läge. Detta är mycket ineffektivt och offret klarar oftast bara av att fortsätta kämpa på ytan under 20 till 60 sekunder innan luftvägarna hamnar under vatten. (Källa: On scene magazine: Fall 2006, sidan 14)

Det betyder inte att en person som skriker på hjälp och fäktar med armarna inte är illa ute, de upplever vad som kallas akvatisk panik (egen översättning från aquatic distress). Den förekommer i vissa fall före drunkningsreflexen. Akvatisk panik är ofta kortvarig men till skillnad från faktiska drunkningsoffer så kan den som upplever akvatisk panik fortfarande assistera vid sin egen räddning genom att greppa livbojar, livlinor etc.

Var observant på följande tecken hos en person i vattnet:

• Huvudet lågt i vattnet, munnen nära vattnet
• Huvudet bakåtlutat med munnen öppen
• Glasartad och flackande blick
• Stängda ögon
• Hår framför ansiktet och ögonen
• Vertikalt flytläge
• Hyperventilerande eller flämtande
• Försöker simma men kommer inte framåt
• Försöker rulla över på rygg
• Trampar vatten
• Hundsim

Så om en kamrat hamnar i vattnet och det ser ut som om allt är under kontroll, ta det säkra före det osäkra. Fråga om personer mår bra, om de kan svara på din fråga – då är de förmodligen så, men får du bara ett tomt stirrande till svar, då är det bråttom. Då kan du ha så lite som 30 sekunder att hjälpa offret. Och till alla föräldrar: barn som leker gör ljud. När de tystnar, gå och kolla varför!

Min egen erfarenhet både från övning och skarpa fall bekräftar detta - det är inte de som plaskar och ropar som är problemet utan de som slutar simma och ligger still. Det är oerhört svårt att se om någon faktiskt har problem och väldigt ofta mår de som jag faktiskt tror ligger illa till, alldels utmärkt. De som får "panik" tystnar, fryser fast och börjar röra sig ineffektivt och trots uppmaning att den som från problem skall vinka för att få hjälp, så händer det aldrig.

I Sverige åskar det mest under juni till augusti. Blixten slår ner ungefär 100 000 gånger per år och är orsaken till flera skogsbränder. Dessutom kostade åsk- och överspänningsskadorna drygt 130 miljoner kronor förra året för försäkringsbolagen.

• Undvik att vistas under höga föremål som till exempel träd, stolpar, flaggstänger och skorstenar.
• Undvik att fixera blicken på höga föremål, då kan du få synskador om blixten slår ned.
• Undvik sjöar och andra vattendrag.
• Bada absolut inte.
• Undvik att vistas på öppna fält.
• Undvik att arbeta med elektriska handverktyg.
• Undvik att tala i telefon eller sitta nära TV-apparaten.
• Koppla helst ur antennkabeln och häng den utanför huset.
• Undvik att bada/duscha eller spola vatten i kranarna.
• Förse alla takantenner med ett åskskydd, med jordning av antennen.
• Har huset inkommande luftledningar (el och telefon) bör de förses med ett överspänningsskydd.
• Om ovädret är ett faktum - sök skydd i bil, byggnad med åskledare eller av armerad betong eller uppsök plats som inte har ett utsatt läge
• Stäng alla fönster i huset för att försvåra spridning om det skulle börja brinna.

Utförlig information om åskskydd finns på Uppsala Universitets hemsida.

Källa: Brandskyddsföreningen

Den 1 juni 2010 skärps reglerna för sjöfylleri.

Den nya nedre gränsen blir 0,2 promille. Gränsen gäller för båtar och segelbåtar som är minst tio meter eller kan gå 15 knop eller snabbare. Gränsen gäller även personer som har uppgifter på båten som är av stor betydelse för säkerheten till sjöss. De nya reglerna innebär också att polisen och kustbevakningen får rätt att göra rutinmässiga alkoholtester för att kontrollera nykterheten och sjösäkerheten i svenska vatten. På Kustbevakningens hemsida kan du läsa mer om de nya reglerna.

Vi lanserar därför nu Dräger Alcotest 3000, en liten och lättanvänd alkometer som erbjuder användaren en snabb och tillförlitlig analys av alkoholhalten i utandningsluften. Alkotestaren har exakt samma konstruktion som den alkotestare som polisen använder. Vem kan vara en bättre referens?

Följande nyhetsbrev skickades till St Georges nyhetsbrevsprenumeranter idag. Registrera dig med om du vill få vårt nyhetsbrev med säsongsrelaterade säkerhetstips, aktuella erbjudanden och annat smått och gott en gång i månaden.

Nyhetsbrev maj 2010

I november förra året blev jag vd för St George och har sedan dess ägnat en stor del av min tid åt säkerhetsprodukter, från lås och larm till första hjälpen och båtsäkerhet. Under tiden upptäckte jag fler och fler brister i min privata säkerhetsutrustning och till slut fick jag nog och bestämde mig:

Inget 'Skomakarns barn'

Jag satte ihop en lista med säkerhetsprodukterna jag saknade och började införskaffa dem. Här kommer listan:

• Lägenhetslarmet Siemens Sintony 60, som förutom för inbrott även varnar för rökutveckling och vattenläckage.
• Ett digitalmediaskåp Sentry OA 5835 för att skydda min backup-hårddisk, som innehåller hela mitt digitala liv i form av bilder, videor och musik.
• Ytterligare två snygga, vita Snaplarm brandvarnare till barnens sovrum.
• En snygg brandfilt i Lotta Friberg design - enligt min personliga uppfattning det mest underskattade släckredskapet - till sommarstugan.
• Första hjälpen boken av Röda Korset som innehåller 193 sidor av livsviktig information.
• En stor första hjälpen låda från Cederroth till sommarstugan och en mindre till båten.
• En godkänd låsning till båten i klass 3 bestående av hänglåset Abus Granit 37/55 Sea & Snow samt en Abus kätting 110 cm.
• Handdesinfektionsmedlet HelloGEL, eftersom bakterier och virus finns även när det inte råder svininfluensa-hysteri.
• Brännskadegel Burnshield, för att nästa brännässla, brännmanet, solbränna med mera är nästan oundviklig i sommar.

Mycket pengar kan man tycka. Men pratar man med folk som har råkat ut för inbrott, brand eller annan skada, inser man att de allra flesta drabbade gärna skulle betala betydligt mer pengar för att få tillbaka sina ägodelar och sin integritet. Då är det dock nästan alltid för sent. Det enda man kan göra är att skydda sig!

Jag berättade om min säkerhetsuppgradering även för några kompisar, som undrade om jag hade blivit paranoid. Nej, det har jag inte (hoppas jag) och jag är dessutom fullt medveten om att det inte finns en hundraprocentig säkerhet. Allt kan hända, men man kan förbereda sig och minska riskerna ganska väsentligt. Och har man väl gjort det, känns livet faktiskt lite tryggare - och bättre!

Jag vill avsluta med en hälsning som vi brukar ge våra kunder när de lämnar våra butiker med en ny införskaffad säkerhetsprodukt: "Tack för att du handlat hos oss, vi hoppas att du aldrig behöver använda produkten!"

Med önskningar om en fin och säker försommar,

Marc Schäfer
vd St George
www.stgeorge.se

Sjösättningstider stundar för båtmänniskor runt om i Sverige. Men nyrustade båtar och båtmotorer är ett eftertraktat byte för tjuvar.

– När båtarna kommer i vattnet är de lättare att stjäla än när de är uppallade, säger Jan-Peter Alm vid Stöldskyddsföreningen (SSF).

– Det stjäls också motorer, framför allt dyrare modeller. Det händer att tjuvarna sågar bort hela akterspegeln för att komma åt motorn, säger han.

Förra året polisanmäldes drygt 5 600 stölder av båtar (1 300) eller utrustning och föremål i båtar (4 311), vilket var en ökning jämfört med 2008, då knappt 4 400 stölder anmäldes, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet som redovisas av SSF.

Polisanmälningarna ökar markant under april och maj. Det beror både på att stölderna ökar då och att många båtägare i samband med vårrustningen upptäcker att de bestulits under vintern. De flesta stölder av utombordsmotorer sker när båten står på land, enligt Länsförsäkringar. Att ha sin båt i en bevakad hamn är ett bra sätt att minska risken för stölder.

Stöldgodkända kättingar och hänglås för att låsa fast båten kan också hjälpa.
– Men det måste finnas något att fästa kättingen i så att tjuvarna inte kan ta loss den från bryggan. Öglor på bryggor är till exempel ibland alldeles för lätta att klippa av, säger Jan-Peter Alm.

Så skyddar du dig mot båttjuvar

• Lås utombordsmotorn med ett klass 3-lås och kedja fast den vid bryggan med härdad kätting (10–13 millimeter).
• Ta med dig GPS-utrustning, ekolod och annan värdefull utrustning när du lämnar båten.
• Har du båten på båtsläp, se till att den är låst och att båten är fastlåst med släpet.
• Stöldskyddsmärk båt och motor.
• Är båten och motorn värdefull, förse dem med spårsökningsutrustning.

Källor: Stöldskyddsföreningen (SSF), försäkringsbolaget If, Brottsförebyggande Rådet (BRÅ), Länsförsäkringar.