Inbrott i bostaden upplevs både obehagligt och kränkande av de flesta människor. För att kunna känna trygghet i sin boendemiljö är det nödvändigt att höja blicken utanför den egna entrédörren. Självklart vill vi alla bo i tryggt område och vi behöver också vara delaktiga i att skapa goda förutsättningar för att det ska bli verklighet.

Nyckeln är samverkan
Grannsamverkan är en brottsförebyggande metod som funnits i Sverige sedan 1980-talet. Hittills har grannsamverkan varit vanligast i villaområden, men börjar nu alltmer sprida sig också till hyreshus och bostadsrätter. Inblandade parter som polisen, försäkringsbolagen och lokala brottsförebyggande råd har varit övertygade om att grannsamverkan har en positiv effekt på brottsligheten. Nu har också detta bekräftats genom en studie som Brottsförebyggande rådet gjort. Där framgår att grannsamverkan kan minska inbrotten med emellan 19 och 26 procent.


Trygghetsvandringar
Trygghetsvandringar som strukturerad brottsförebyggande metod har funnits sedan början av 2000-talet och är idag etablerad och genomförs regelbundet på många stället i landet. Grundidén bakom trygghetsvandringar är att de personer som bor och är verksamma i ett område också har den största kunskapen om området. Den kunskapen är viktig att utgå ifrån när brottsförebyggande och trygghetshöjande arbete ska utformas för att skapa en tryggare och säkrare närmiljö. Praktiskt går det till så att t ex boende, fastighetsägare, hyresgästföreningen, representanter från kommun och polisen vandrar runt i närområdet både dagtid och kvällstid. Viktig information om vad som upplevs som tryggt och otryggt noteras i ett protokoll. Detta kan exempelvis gälla belysning, yviga träd och buskar, nedskräpning och papperskorgar, klotter, gångtunnlar och passager och ibland även kamerabevakning och bra lås. Protokollet ska sedan ligga till grund för ändringar och förnyelse i den fysiska närmiljön.

Väl avvägda förändringar kan då få till effekt att människor i större utsträckning rör sig i området under olika tider på dygnet, något som leder till minskad brottslighet. Trygghetsvandringar är exempel på hur politiker, medborgare och bostadsföretag kan samarbeta för att öka tryggheten. Redan idag är många bostadsföretag medvetna om att det går att spara onödiga kostnader på ett lyckat trygghetsarbete. Detta kan i sin tur leda till färre tomma lägenheter och en minskad utflyttning från ett bostadsområde.

Den upplevda tryggheten är olika för olika människor. En polisbil som kör runt i ett bostadsområde kan för vissa innebära en känsla av trygghet med för andra är polisbilden ett tecken på att det pågår brott i området. Så här som på så många andra områden gäller det att hitta en balans – och för detta krävs samverkan.

Eget ansvar
Som enskild kan man förstås och bidra till den egna och grannars trygghet och säkerhet. Det handlar då i första hand om att göra det svårt och besvärligt för brottslingarna. Lås på dörrar och fönster, säkerhetsdörrar, larm är exempel på sådana åtgärder. När det gäller husets entréer och övriga ingångar blir det allt vanligare att använda elektroniska låssystem istället för traditionella nyckelsystem. Rätt utformade kan sådana system också bidra till en ökad trygghet för de boende.

Av Jan-Peter Alm, Säkerhetsinformatör Svenska Stöldskyddsföreningen 2009-09-08

Källa: Fastighetsförvaltaren