Guide om reflexer

Innehåll för guide om reflexer

• Vad är en reflex gjord av?
• Reflektionsförmåga
• Certifiering av reflexer
• Klassning av reflexvästar och reflextillbehör
  • Krav på reflexvästar för arbetslivet
  • Klassning av reflexvästar för fritidsbruk
  • Klassning av reflextillbehör för fritidsbruk
• Livslängd av reflexer

Därför bör du bära reflex

Lagkrav på reflexer

Enligt lag ska det i mörker finnas reflexer på cyklar, mopeder, rullstolar, sparkar, traktorer, hästfordon, släpfordon som dras av traktor och motorredskap.

Reflexmaterial

Reflexen består av ett lager av små reflekterande element, ofta gjorda av glas- eller plastpärlor eller prismor, som reflekterar ljus tillbaka mot ljuskällan från alla vinklar. Glaspärlor är bäst för maximal reflektion, långvarig prestanda och hållbarhet, medan plastpärlor är ett bra alternativ om man vill ha något lättare och billigare.

Ovanpå de reflektiva elementen finns ofta ett genomskinligt skyddande lager som skyddar mot slitage, väderpåverkan och fukt. Detta lager hjälper till att bevara reflexens reflekterande förmåga över tid.

Reflektionsförmåga

Reflexen ska ha ett högt CIL-värde (ett mått på reflektionsförmåga). Ett CIL-värde på 400 ger i de flesta fall en siktsträcka på mer än 140 meter för två bilar som möts i halvljus. Albedo (latin, ’vithet’, av alba, ’vit’) är ett annat mått på reflexionsförmåga, eller den andel av en strålning som återkastas av en belyst yta eller en kropp. 1,00 albedo betyder att allt ljus reflekteras och 0,00 albedo betyder att inget ljus reflekteras.

Den faktiska reflexeffekten beror dock även på följande faktorer:

• Hur mörkt omgivningen är
• Hur stark ljuset är som träffar det reflekterande materialet är
• Hur stor den reflekterande ytan är

Certifiering av reflexer

Reflexen bör vara certifierad och det bör finnas uppgifter på förpackningen om att och var detta är utfört. I Sverige är det SP (Sveriges tekniska forskningsinstitut) som testar och certifierar fotgängarreflexer.

Klassning av reflexvästar och reflextillbehör

Krav på reflexvästar för arbetslivet

Arbetsgivare har skyldighet att förse arbetstagare med lämpliga kläder och utrustning för att de ska klara av sina arbetsuppgifter. Med en reflexväst (även kallas varselväst) blir man mer synlig och därför mer skyddad, exempelvis mot fordonstrafik. Reflexvästar har olika grad av synbarhet och därför är det viktigt att arbetsgivare gör en riskbedömning.

Kraven på hur en reflexväst ska vara utformad finns beskrivna i så kallade Europanormer. Standard EN ISO 20471 är den vanligaste. I standarden finns tre klasser. Det som skiljer mellan de olika klasserna är i första hand arealen av reflekterande och fluorescerande material.

• EN ISO 20471 klass 3 har den högsta synbarheten och ger därför det bästa skyddet. Är speciellt aktuell i närheten av tät och snabb trafik. Vid arbete för Vägverket ska alltid varselväst i klass 3 bäras.
• EN ISO 20471 klass 2 ger god synbarhet och är oftast fullt tillräcklig inom flertalet yrkesområden. Till exempel på byggarbetsplatser, parkeringsplatser, flygplatser, i hamnar, lastfordon och vid järnvägen.
• EN ISO 20471 klass 1 ger lägst synbarhet, speciellt under dagtid och i dis och dimma. Kan vara aktuell vid mycket liten trafik samt vid utmärkning av olika funktioner eftersom reflexvästen kan ha andra färginslag än fluorescerande.

När reflexvästen har fler egenskaper (t ex flamskydd, antistatisk och regnplagg) än att göra användaren synlig, kan andra standarder vara aktuella. 

Krav på reflexvästar för fritidsbruk

För reflexvästar som inte ska användas i arbetslivet gäller en särskild standard, SS-EN 1150. Denna standard är avsedd för reflexväst för fritidsbruk och ger sämre synbarhet än EN ISO 20471 klass 2 och 3. I denna standard finns inga klasser.

Krav på reflextillbehör för fritidsbruk

Reflextillbehör (t.ex. hängade reflexer, klisterreflexer, slap wraps) som avser att göra användaren synbar när de blir belysta av fordon nattetid. Produkterna är inte avsedda att användas som leksaker, utan enbart som synbarhetsprodukter. Följande standard gäller SS-EN 13356. Denna standard anger de krav som finns på synbarhet samt minsta tillåtna ytarealer. Standarden gäller inte för plagg.

Livslängd av reflexer

En reflex är en optisk produkt som bör hanteras försiktigt. Repor, värme och vatten förstör reflexen och över tid förlorar den sin reflektionsförmåga. Trafikverket rekommenderar att byta ut sin reflex regelbundet, men livslängden varier och beror helt på vilken kvalitet och material man köpt, samt hur man tagit hand om sin reflex.

För att öka livslängden på din reflex rekommenderar vi följande:

• Undvik slitage på reflexen, till exempel bör du inte förvara reflexer i en ficka tillsammans med nycklar eller andra hårda föremål. 
• Tvätta inte (mjuka) reflexer och reflexvästar fler gånger än vad tillverkaren rekommenderar. 
• Förvara inte reflexer på ställen som kan bli väldigt varma (tex i direkt solljus, i bilen på sommaren med mera)

Om du vill vara säker på att dina reflexer fungerar i mörkret finns det två enkla sätt att testa dem. Mobiltestet: Använd din mobilkamera med blixten påslagen och ta en bild av reflexen. Om reflexen lyser upp på bilden, fungerar den fortfarande bra. Ficklampstestet: Häng din gamla reflex bredvid en ny reflex i ett mörkt rum eller utomhus när det är mörkt. Lys på dem från minst fyra meters avstånd med en ficklampa. Om den gamla reflexen inte lyser lika tydligt är det dags att byta ut den.

Rekommenderade reflexprodukter

Upptäck hela vårt sortiment av reflexprodukter som reflexer, reflexvästar, reflexspray, reflekterande cykelhjälmar med mera. Tänk på att även ficklampor, pannlampor och cykellysen med mera hjälper till att synas i mörker.