Guide om kameraövervakning
Kameraövervakning är ett effektivt sätt att förebygga och klara upp brott. Enligt en undersökning minskar brottsligheten i genomsnitt med 16 procent i försöksområden där kameror satts upp, jämfört med kontrollområden där kameraövervakning inte används. Men kameraövervakning innebär alltid ett intrång i de övervakades personliga integritet och därför finns lagar och bestämmelser som måste följas. Denna guide hjälper dig att välja rätt övervakningskamera och ger en första vägledning i frågan kring tillståndsplikten. Vi rekommenderar alltid att fördjupa sig i den här viktiga frågorna hos Datainspektionen.
Innehåll
Val av lämplig övervakningskamera
Val av lämplig övervakningskamera bör i första hand baseras på tänkt användningsområde samt de indivduella förutsättningar på plats. Nedan beskriver vi några av de viktigaste faktorerna.
Placering
En av de viktigaste egenskaper för övervakningskameror är om de är framtagna för Inomhusbruk eller utomhusbruk.
Om kameran ska placeras utomhus, måste den vara skyddad mot vatten, fukt, smuts och damm med en kapsling (IP klassning) på IP44 eller högre. Läs mer om IP klassning.
Övervakningskameror för utomhusbruk är dyrare än övervakningskameror för inomhusbruk.
Uppkoppling
Bilder från övervakningskameror samt annan information som eventuella larm skickas till användaren eller till larmcentralen antingen via befintlig Internetuppkoppling eller via mobilnätet. Man skiljer mellan följande uppkopplingsmöjligheter.
- Nätverkskabel (LAN)
- WiFi (WLAN)
- Mobilnät (2G/GSM, 3G, 4G/LTE eller 5G)
Det är inte ovanligt att övervakningskameror har stöd för flera uppkopplingsalternativ.
Övervakningskamera med lokal Internetanslutning via närverkskabel eller WiFi är mer prisvärda än kameror med mobiluppkoppling.
Upplösning
Bildkvalitén är en viktig produktegenskap och ju högre upplösning en övervakningskameran har, desto lättare är det att se vad som händer och identifiera en person. De flesta kameror på marknaden idag har en av följande upplösningar:
- HD -1280 x 720
- Full HD - 1920 x 1080
- 2K - 2560 x 1440
- 4K - 3840 x 2160
Ju högre upplösningen, desto dyrare blir kameran.
För att inte behöver skicka mer data än nödvändigt, komprimeras bilderna enligt olika standarder som H.264 leller H.265. H.265 behöver vid samma bildkvalitet endast hälften så mycket data).
Strömförsöjning
Övervakningskameror behöver ström och det finns tre alterantiva strömförsöjningar:
- En vanlig 230V nätanslutning med adapter till 5-12V, detta alternativ förutsätter att det finns ett eluttag i närheten.
- PoE (Power over Ethernet), vilket innebär att strömförsöjningen av övervakningskameran kan ske genom nätverkskabeln (Ethernet). Även detta alternativ kräver en kabeldragning, och fungerar endast med kameror som har stöd för PoE.
- Batteridrivna kameror - Detta alternativ innebär att man inte behöver någon kabeldragning överhuvudtaget och därmed kan placera kamerorna var som helst. Nackdelen är att batterierna måste laddas regelbundet, dock kan man med solarpaneler ladda batterierna kontinuerlig och därmed förlänga batteritiden.
Inspelning
Man skiljer mellan övervakningskameror som spelar in video för kontinuerlig övervakning och larmbaserad övervakning där övervakningskameror endast spelar in korta video- eller fotosekvenser vid larm (vid rörelse- eller ljuddetektering). Den kontinuerliga videoövervakningen används i första hand i offentliga miljöer som butiker och platser, medan den larmbaserade övervakningen är vanligast i privatbostäder, sommarstugor, husvagnar.
Lagring
Beroende på modell kan bilderna från övervakningskameror antingen lagras lokalt eller i molnet. Vissa övervakningskameror kan även skicka bilderna direkt till en FTP server, medan andra övervakningskameror inte lagrar några bilder alls, utan skickar endast video- eller fotosekvenser från senaste larmet direkt till kunden.
- Lokal lagring på minneskort (microSD mfl)
- Hårddisk
- NPR / NAS
- Lagring i molntjänst
App och smart hem
Pan, Tilt och Zoom
PT eller PTZ (Pan, Tilt, Zoom) - Denna funktioner låter användaren fjärrstyra kameran genom at vrida kameran till höger och vänster, upp och ner samt zooma in och ut. Oftast sker detta mekanisk (med hjälp av en motor) men det kan också ske elektroniskt (digitalt).
Fler funktioner
Koppling till larmcentral
Vissa larmövervakningskameror är kopplade till en larmcentral för åtgärd, medan andra kopplas direkt till kunden. Observera att koppling till en larmcentral med åtgärd är i regel kopplat till ett abonnemang och därmed till en månadskostnad.
Placering av övervakningskameror i en bostad
Hur många larmkameror du behöver beror såklart på hur bra koll du vill ha men normalt är det bra med en kamera vid varje entré, samt i rum med fönster på bottenplanet. Ofta kan det räcka med en kamera i genomgångsrum/hall för att täcka flera angränsande rum. Inga kameror på övervåningen, såvida det inte är enkelt att ta sig in där. Börja gärna med lite färre kameror och lägg sedan till fler när du märker hur många du vill ha!
Utgå alltid från dina egna behov.
- Lägenhet (inte på markplan): 1 st (entrén)
- Lägenhet på markplan: 2 st (entrén + rum med altandörr)
- Radhus: 2 st (entré + rum med fönster)
- Villa 100 m2 i markplan: 3 st (entré + altandörr + rum med fönster)
Lagliga aspekter kring kameraövervakning
Privatpersoner
När det gäller privatpersoners kameror kan de ibland vara undantagna från reglerna i dataskyddsförordningen och den nya kamerabevakningslagen. I så fall behöver du som privatperson inte ta hänsyn till reglerna. Lagen gäller helt enkelt inte. Detta förutsätter dock att
- kameran inte filmar en plats dit allmänheten har tillträde
- du kamerabevakar i egenskap av privatperson
- bevakningen bedrivs som ett led i en verksamhet av rent privat natur eller som har samband med ditt hushåll
För att kunna bedöma om bevakningen är en verksamhet av rent privat natur är platsen och avsikten med övervakningen centrala faktorer. Kamerabevakning inne i en privatbostad som bedrivs av den som bor där bör normalt anses vara en verksamhet av rent privat natur. Även övervakning av andra privata byggnader än privatbostäder, till exempel garage, förråd, sjöbodar och viss tomtmark som bedrivs av innehavaren, omfattas av undantaget under förutsättning att byggnaderna inte används i näringsverksamhet. Detsamma gäller privatägda bilar och båtar så länge kameran endast fångar insidan av fordonet. Men om du som privatperson har för avsikt att sprida övervakningsmaterialet till en vidare krets, exempelvis på internet, omfattas kameran av reglerna i kamerabevakningslagen.
Privat verksamhet
Privat verksamhet, som inte utför en uppgift av allmänt intresse, behöver inte längre tillstånd för att kamerabevaka. Befintliga tillstånd och anmälningar kommer att upphöra att gälla. Dataskyddsförordningens regler är tillräckliga för att garantera att behandlingen av personuppgifter inte kränker enskildas personliga integritet. Ni behöver alltså inte tillstånd men ni måste i stället se till att ni uppfyller kraven i dataskyddsförordningen.
Dataskyddsförordningen innebär bland annat att ni som ska kamerabevaka måste veta varför ni kamerabevakar och måste kunna koppla kamerabevakningen till en rättslig grund i dataskyddsförordningen. Den vanligaste rättsliga grunden för privata verksamheter kommer att vara intresseavvägning. Det betyder att ni ska väga era egna behov och intressen mot det intrång i människors personliga integritet som kamerabevakningen innebär. Ni måste göra den bedömningen innan ni inleder kamerabevakningen. Kom ihåg att ni också måste ha ett så kallat berättigat intresse för att få kamerabevaka. Det kan till exempel vara att förebygga och utreda brott. Om länsstyrelsen tidigare har gett ett kameratillstånd så talar det för att den intresseavvägning som gjordes då kommer att stå sig även om tillståndet har upphört.
Bostadsrättsföreningar
Bostadsrättsföreningar och privata hyresvärdar behöver aldrig ansöka om tillstånd för att bevaka men ansvarar själva för att deras kamerabevakning är laglig. Kommunala bostadsbolag måste ansöka om tillstånd om de bevakar en plats dit allmänheten har tillträde, till exempel utsidan av en entrédörr eller en fasad men inte trapphus eller soprum.
För att kunna göra en bedömning av om en tilltänkt bevakning är tillåten eller inte krävs att ni har identifierat ett syfte med bevakningen. Vilket problem är det ni vill lösa med bevakningen? Syftet sätter ramarna för hur ni får bedriva bevakningen. Ni får bara bevaka det som är nödvändigt med anledning av ert syfte. Om ert syfte är att utreda, förhindra eller beivra brott måste ni kunna visa att det kan finnas problem med brottslighet på just den plats ni vill kamerabevaka. Ert bevakningsintresse måste därefter vägas mot rätten att inte bli bevakad i sin hemmiljö.
Informationskrav
Kraven på att informera de registrerade är mer omfattande än tidigare. Om ni kamerabevakar måste ni sätta upp skyltar eller informera om bevakningen på något annat sätt. Informationen ska innehålla uppgifter om:
- vilka ni är som kamerabevakar
- kontaktuppgifter till er
Dessutom måste det finnas viss annan information, till exempel på en webbsida. Där måste framgå:
- kontaktuppgifter till dataskyddsombud, om ni har ett sådant,
- ert ändamål, alltså varför ni kamerabevakar.
- rättslig grund, alltså vilken lag, regel eller vilket avtal som ni stödjer er på för att få kamerabevaka.
- hur länge ni kommer att lagra uppgifterna.
- vilka rättigheter de registrerade har, till exempel att begära att ni raderar deras uppgifter
- att de registrerade kan klaga hos Datainspektionen om de tycker att ni bryter mot lagar, regler eller avtal.
Även följande måste framgå om det gäller för er:
- Om ni stödjer er på intresseavvägning: vilka intressen ni har beaktat, hur ni har resonerat.
- Om ni är skyldiga att kamerabevaka enligt avtal eller lag.
- Vem som är mottagare av uppgifter, det vill säga om det är någon annan än ni som ska använda det insamlade materialet.
- Om ni kommer att överföra uppgifter till tredje land.
- Om ni kommer att använda uppgifterna för automatiserat beslutsfattande.
- Spelar ni in ljud måste detta anges särskilt.
Källor:
- Kamerabevakningslagen
- Integritetsskyddsmyndigheten (f d Datainspektionen)
Begrepp
- CMOS (Complementary Metal Oxide Semiconductor)
CMOS är en bildchip som används för att skapa bilder i digita kameror. CMOS kan också hittas i astronomiska teleskop, skannrar och streckkodsläsare. - 3D DNR (Digital Noise Reduction)
Digital Noise Reduction är en teknik som tar bort bildbruset för att kunna producera skarpa bilder i svagt ljus. 3D DNR-teknik ger rena och skarpa bilder. - WDR (Wide Dynamic Range)
Wide Dynamic Range är en teknik som balanserar ljuset på en bild via bildsensorer (CCD & COMS) och en digital signalprocessor (DSP). När en del av en bild är väldigt mörk men en annan del är väldigt ljus kan det vara svårt att se några detaljer. Kameror med WDR-tekniken kan balansera ljuset i en bild för att göra den tydligare. Detta gör dem idealiska för inspelning av områden som till exempel butiksingångar där kontrasten mellan solskenet utanför och den svaga belysningen inuti kan vara extremt svår att spela in. - BLC (Backlight Compensation)
Backlight Compensation kan översättas med motljuskompensation och gör att kameran kan justera sina exponeringsinställningar för att kompensera för starkt motljus. - ONVIF (Open Network Video Interface Forum)
ONVIF är ett öppet branschforum för säkerhetsbranschen med målsättningen att underlätta utveckling och användning av en global och öppen standard för kommunikation mellan IP-baserade säkerhetsprodukter såsom övervakningskameror. - RTSP (Real Time Streaming Protocol)
RTSP är ett öppet protokoll för strömning av videodata.
Rekommenderade övervakningskameror
Upptäck hela vårt sortiment av övervakningskameror.
