JavaScript seems to be disabled in your browser.
Du måste ha JavaScript aktiverat i din webbläsare för att kunna använda funktionaliteten på denna hemsida.

Guide om brandvarnare

Brandvarnare och gasvarnare är en billig livförsäkring. De reagerar på livsfarlig rök och gas och varnar dig i tid. På den här sidan hittar du följande:


Typer av brandvarnare och gasvarnare

Det finns ett stort antal olika brand- och gasvarnare på marknaden, och alla har sina för- och nackdelar. För att du ska enklare kunna hitta den brandvarnare eller gasvarnare som passar bäst, har vi sammanställt de viktigaste typerna här: 

  • En optiska brandvarnare innehåller en fotocell som larmar när röken bryter ljusstrålen. Detta system anses vara effektivast när det gäller pyrande bränder och eftersom de flesta är just pyrande bränder rekommenderas denna brandvarnaretyp i första hand.
  • En jonisk brandvarnare mäter det elektriska motståndet i luften och reagerar på både synlig och osynlig rök. Den anses därför vara bästa när det gäller snabbt uppflammande bränder. Joniska brandvarnare var populära tidigare men de senaste åren har optiska brandvarnare tagit över. Joniska brandvarnare innehåller små mängder av radioaktiva ämnen, som är dock helt ofarliga för människor.
  • En temperaturvarnare reagerar när temperaturen överstiger ca 57-58 grader Celsius och temperaturstigningen sker snabb, vilket är karakteristikt för bränder. En temperaturvarnare rekommenderas till fuktiga, dammiga och/eller dragiga rum där optisk eller jonisk brandvarnare lätt kan ge fellarm (läs gärna mer nedan).
  • En gasvarnare reagerar på osynliga men brand- och explosionsfarliga ädelgaser som flaskgas (gasol), LPG-gas (butan, propan etc), LNG-gas, stadsgas, naturgas med mera. En gasvarnare slår larm långt innan koncentrationen blivit så hög att fara för explosion föreligger och rekommenderas där ädelgaser används, till exempel i båtar, husvagnar,
  • En kolmonoxidvarnare larmar effektivt redan vid små mängder kolmonoxid (CO). Kolmonoxid är en mycket giftig gas utan färg, lukt eller smak, som uppstår vid en ofullständning förbränning på grund av syrgasunderskott vid eldning i kamin eller spis inomhus. I Sverige dör ca 200 personer per år pga kolmonoxidförgiftning, och majoriteten orsakas av rökgasförgiftning i samband med eldsvådor inomhus. En kolmonoxidvarnare larmar effektivt redan vid små mängder och rekommenderas till samtliga rum där spis eller kamin används.
 Oavsett typ av brandvarnare ska den uppfylla standarden EN 14604 och ha CE-godkännande. Samtliga brandvarnare i vårt sortiment uppfyller dessa kriterier.
 

Sammankopplingsbara brandvarnare

Om du behöver fler än en brandvarnare, till exempel om du bor i en större bostad med många rum, stängda dörrar eller en bostad med flera våningar, rekommenderar vi att du skaffar sammankopplingsbara brandvarnare. Den stora fördelen med sammankopplingsbara brandvarnare är att om en brandvarnare upptäcker en brand, antingen genom rökutveckling eller snabb temperaturökning, skickas larmet automatiskt till sammantliga sammankopplade brandvarnare som då larmar samtidigt. Detta kan vara avgörande om brandlarm hörs i tid, eller överhuvudtaget. Det finns dock några viktiga skillnader mellan olika typer av sammankopplingsbara brandvarnare som bör beaktas vid val av brandvarnare.

  • Larmöverföring - Trådlösa brandvarnare kommunicerar trådlös genom radiokommunikation, medan trådbundna brandvarnare kopplas ihop med små elektriska trådar. 
  • Radiofrekvens - Trådlösa brandvarnare kommunicerar på en av följande två radiofrekvenser (RF), 434 Mhz eller 868 Mhz. 434 Mhz ingår i ett "öppet frekvensband", som även används av en rad andra produkter som till exempel radiostyrda bilar, garageportar, dörrklockor och trådlösa väderstationer. Frekvensbandet 868 Mhz däremot är exklusiv reserverat för larmsystem, vilket innebär att det är betydligt mindre radiotrafik på detta frekvensband och därmed mindre risk för störningar och interferenser. Brandvarnare som kommunicerar på 868 Mhz erbjuder med andra ord än mer stabil, säkrare kommunikation.
  • Räckvidden - Avståndet, som trådlös sammankopplade brandvarnare kan kommunicera med varandra, beror på en rad faktorer och kan varierar från flera hundra meter i öppen terräng till några enskilda meter inomhus. Material och tjocklek på väggar och tak är den mest avgörande faktorn. Tunna trä- eller gipsväggar påverkar räckvidden knappast, medan tjocka betongväggar med järnarmeringar reducerar räckvidden väldigt mycket. Radiofrekvensen påverkar också räckvidden. Principiellt har frekvenser med längre våglängder lättare att tränga igenom objekt som väggar och tak, och därmed en längre räckvidd än frekvenser med kortare väglängder. Eftersom lägre frekvenser har längre våglängder, har brandvarnare med 434 Mhz en större teoretisk räckvidd än brandvarnare med 868 Mhz. Men eftersom den faktiska räckvidden påverkas även av en rad andra tekniska komponenter, har ändå ofta brandvarnare med 868 Mhz i alla fall en större räckvidd.
  • Repeater-funktion. I system med trådlösa brandvarnare är det i regel endast den brandvarnaren som larmar först som larmar vidare till de andra brandvarnarna som är inom räckhåll. Brandvarnarna är alltså i regel inte seriekopplade och skickar därför inte larmet vidare till alla andra som är utanför den första brandvarnarens räckvidd automatiskt. Dock finns brandvarnare med en så kallad "repeater" funktion som fungerar som en brygga där den tar emot ett larm och skickar det vidare till de som är utom räckhåll för den första brandvaren. Denna funktion kan öka räckvidden för brandvarnaresystem avsevärt, vilket kan vara viktigt om man har tjocka betongväggar, i större byggnader eller om man vill koppla ihop olika huskroppar. (obs alla brandvarnare i systemet behöver inte ha repeaterfunktion utan endast de på de ställen där man behöver en "brygga")
  • Batteriförbrukningen påverkas avsevärt av radiokommunikationen och andra komponenter i en brandvarnare. Livslängden på batterierna, och därmed behovet av att byta batterierna, kan därför varierer kraftig.
 

Antal och placering av brandvarnare

Brandvarnarna ska placeras enligt leverantörens anvisningar, generellt gäller dock följande:

  • Du bör ha minst en brandvarnare på varje våningsplan i din bostad, alternativt en brandvarnare som placeras där trappan mynnar till den övre våningen.
  • Brandvarnarens övervakningsområde bör inte överstiga 60 kvm. 
  • Avståndet mellan två brandvarnare bör inte vara större än 12 meter.
  • Brandvarnarna placeras i rummets högsta punkt och helst mitt i rummet, och aldrig på väggen!
  • Ett fritt utrymme på minst 50 cm ska finnas runt om brandvarnarna.
  • Brandvarnare ska inte placeras i närheten av ventilationsöppningar.
  • Placera en brandvarnare i eller i närheten av ditt sovrum så att du vaknar om det börjar brinna på natten. Tänk på att stängda dörrar och störande ljud kan göra det omöjligt att höra en brandvarnare in till varje sovrum. Det är när du sover som du är som mest försvarslös mot rök och brand!
  • Placera inte optiska brandvarnare nära köksspisen eller i badrum, garage eller hobbyrum då de kan orsaka irriterande falsklarm på grund av fukt, draget eller dammet. För dragiga, dammiga och fuktiga utrymmen så som källare eller förråd så rekomenderas temperaturvarnare som endast reagerar på förhöjd temperatur.

Glöm inte att testa brandvarnaren när du monterat upp den!

 

Skötsel och kontroll

  • Kontrollera att brandvarnarna fungerar minst en gång i månaden och när du varit hemifrån en längre tid (t ex på semester).
  • Testa din brandvarnare genom att trycka in knappen som finns på alla brandvarnare. Håll in den ett par sekunder. Om den inte börjar tjuta ska du testa med ett nytt batteri. För att se om själva brandvarnaren fungerar kan du hålla ett nysläckt levande ljus under den. Fungerar varnaren, så larmar den!
  • Rengör brandvarnarna från utsidan med dammsugare minst en gång om året.
  • Vi rekommenderar litiumbatterier som räcker upp till fem gånger längre än vanliga alkaliska batterier – då slipper du byta varje år. Om du har vanliga batterier ska du byta dem en gång om året (till exempel på 1:a advent).
  • Byt ut brandvarnarna efter 8 - 10 år. De har begränsad livslängd.

 

Problem med falsklarm

Förutom rökpartiklar så detekterar brandvarnaren även partiklar som damm, pollen, vattenånga osv. Om brandvarnaren är placerad på en dammig, fuktig eller dragig plats, till exempel i garage, källare, förråd, hobbyrum eller badrum, kan den ge falsklarm. Vi rekommenderar i dessa fall i första hand att montera en temperaturvarnare istället. Om du inte vill byta till en temperaturvarnare, kan följande åtgärder hjälpa att undvika falsklarm:

  • Om brandvarnaren är dammig, rengör den genom att dammsuga utvändigt längs öppningarna. Använd plastmunstycke för att undvika risk för statisk elektricitet. Du kan även lyfta på locket för att komma åt bättre, detektionskammaren sitter därunder och det är den som behöver rengöras.
  • Om brandvarnaren är placerad för nära en ljuskälla eller liknande med elektromagnetiska fält, välj en ny placering.
  • Om brandvarnaren är placerad där det finns risk för kraftiga temperatursvängningar, välj en ny placering.
  • Om brandvarnaren är placerad i luftdrag, exempelvis nära ett fönster eller dörr, välj en ny placering.
  • Om brandvarnaren är placerad nära vattenånga från badrum, tvättstuga och liknande når den, välj en ny placering. 

Se även Housegards bra guide om falsklarm i pdf-format genom att klicka här

 

Batterier i en brandvarnare

Batterier i en brandvarnare är oftast 9V lithiumbatterier med beteckningen "1-års batteri", "5-års batteri" eller "10-års batteri". Beteckningen kan lätt missuppfattas, den innebär nämligen endast att batterierna håller i upp till 1, 5 eller 10 år när batterierna INTE används.

Används batterierna, förkortas livslängden mer eller mindre beroende på den faktiska strömförbrukningen. I en brandvarnare är det flera komponenter som förbrukar ström, förutom brandrökssensorerna är det själva larmet, och - i en sammankopplingsbar brandvarnare - även radiokommunikatonen. Strömförbrukningen och därmed livslängden kan därför skilja sig avsevärt, även mellan olika brandvarnare av samma modell.

Ett 9V lithiumbatteri 10-års batteri" håller i en vanlig brandvarnare ca 4-5 år och i en sammankopplingsbar (trådlös) brandvarnare i ca 2 år, förutsatt att batteriet är av god kvalitet. Du bör därför alltid testa samtliga brandvarnare minst en gång i månden!

Förbrukningsvaror som batterier är enligt våra köpvillkor undantagna från garantin.

 

Återvinning av gamla brandvarnare

Brandvarnare hör till de produkter som ska sorteras som elektronikavfall på en återvinningsstation. Ta ur batteriet och sortera det för sig.

 

Mer information om brandsläckning

Vill du veta hur ska gå till väga för att släcka en brand? Lär dig mer i vår guide om brandsläckning.