Skyddsklasser för inbrottsskydd

Innehållsförteckning för guide om skyddsklasser

• Skyddsklasser och försäkring
• Definitioner
  • Mekaniskt inbrottsskydd
  • Omslutningsyta
  • Låsklasser
• Väggar, golv och tak
• Dörrar
• Fönster
• Lås och beslag
  • Godkänt låsenhet
  • Elektromekaniska lås
  • Lås och utrymningsvägar
• Hänglås
• Nycklar och nyckelhantering
• Inkrypningsskydd
• Säkerhetsfilm
• Värdeförvaring
• Provning, certifiering och godkännande av säkerhetsprodukter

Skyddsklasser och försäkring

SSF 200 specificerar skyddsklassning av objekt, till exempel en butik, en banklokal eller ett kontor. Normen kan även tillämpas för privatmarknadens olika objekt, exempelvis en villa. 

Det mekaniska inbrottsskyddet anpassas efter värdet och stöldbegärligheten av den egendom som förvaras i en byggnad eller lokal. I Sverige hänvisar kravställare, till exempel försäkringsbolag, till de krav som finns angivna i regelverket SSF 200 Regler för mekaniskt inbrottsskydd. Enligt SSF 200 indelas det mekaniska skyddet för ett objekt i tre olika nivåer benämnda skyddsklass 1, 2 och 3 där skyddsklass 3 avser den högsta nivån. Vilken skyddsklass som krävs för dig ser du i ditt försäkringsbrev.

Till grund för försäkringsbolagens villkor ligger ofta normer från SSF, SS och EN, som hanteras av SSF på uppdrag av Försäkringsförbundet. Läs mer om försäkringsbolagens krav på inbrottsskydd.

Mekaniskt inbrottsskydd

Det mekaniska (fysiska) inbrottsskyddet brukar allmänt ses som det grundläggande skyddet. Genom att göra en byggnads omslutningsytor (väggar, golv och tak) så motståndskraftiga att de är svåra att forcera, kan ett inbrott fördröjas och gärningsmannen tvingas att avbryta inbrottsförsöket eller använda metoder som orsakar så stort buller att försöket upptäcks.

Det mekaniska skyddet kan, och bör, i vissa fall kompletteras med inbrottslarm, andra elektroniska system och/eller bevakning. De brottsförebyggande åtgärderna ska naturligtvis syfta till att minska tillfällena till brott. De åtgärder som vidtas bör vara specifika för de risker de är tänkta att skydda mot.

Omslutningsyta

Omslutningsyta är en lokals avgränsning mot andra lokaler i byggnaden samt mot det fria, t ex väggar, golv, tak, dörr- och fönsterenheter. Kraven för omslutningsytan gäller upp till 4 meter över markplan eller ståplan. I regelverket SSF 200 ges närmare anvisningar om godtagbara vägg-, golv- och takkonstruktioner i förhållande till de olika skyddsklasserna.

Låsklasser

Lås och delar av låsenheter klassificeras i låsklasser enligt SSF 3522 "Inbrottskyddande låsenheter" samt SSF 3523 "Digitala låsenheter".

• Låsklass 1 - Lämplig för användning där inga specifika krav på inbrottsskydd finns uppställda.
• Låsklass 2 - Lämplig för användning där kraven på inbrottsskydd i vissa delar måste underordnas kraven på snabb utrymning.
• Låsklass 3 - Lämplig för användning där kraven på inbrottsskydd är väsentligare än kraven på snabb utrymning.
• Låsklass 4 - Lämplig för användning på objekt med förhöjda krav på inbrottsskydd. I försäkringsbolagens krav ingår ofta komplettering med borrskydd och dörrförstärkningar.
• Låsklass 5 - Lämplig för användning på objekt med extremt hög stöldbegärlighet, samt där upprepade inbrott sker trots låsning i låsklass 3 eller låsklass 4.

Läs mer i vår guide om låsklasser.

Väggar, Golv, Tak

Väggar, golv och tak ska uppfylla nedanstående minimikrav, beroende på materialet.

Dörrar

• Säkerhetsdörrar är den allmänna benämningen på inbrottsskyddande dörrar. Enligt standard SS-EN 1627 finns sex motståndsklasser / Resistance classes (RC), där klass 1 är den lägsta och klass 6 är den högsta. 
• Utåtgående dörrar ska i bakkant vara säkrade mot utbrytning med en bakkantssäkring certifierat enligt SS 3487 .
• Dörrar ska alltid monteras enligt tillverkarens monteringsanvisningar.
• Ibland kan det, av olika skäl, vara nödvändigt att behålla befintliga dörrar. För ett motsvara skyddsklasskraven kan dessa då behöva kompletteras med certifierad gallergrind.

Läs mer i vår guide om säkerhetsdörrar.

(Observera att det i tidigare Svensk Standard SS 817345 angavs fyra dörrklasser. För att t ex klara kraven i skyddsklass 2 krävdes dörrklass 2 och för skyddsklass 3 krävdes dörrklass 3.) 

Fönster och glaspartier

Fönster och glaspartier innebär en försvagning av omslutningsytan och är därför en av de allra vanligaste inbrottsvägarna. Gemensamma krav för alla skyddsklasserna är att fönster godtas om de uppfyller kraven i funktions – och kvalitetsföreskrifterna i Svensk Standard och Boverkets Byggregler, BBR eller är utförda enligt allmänt vedertagna regler för kontor– och industribyggnader.

Lås och beslag

Godkänd låsenhet

Ett vedertaget begrepp för detta är godkänd låsenhet enligt SSF 3522. För att uppfylla kravet ska hela enheten och ingående produkter tillsammans och var för sig uppfylla kraven enligt SSF 3522. Observera alltså att även om alla ingående produkter klarar kraven betyder det inte att de automatiskt fungerar som en godkänd låsenhet med varandra. En godkänd låsenhet består av följande delar:

• Låshus (cylinderlåshus eller tillhållarlåshus med minst 7 tillhållare)
• Låscylinder (observera att endast runda säkerhetscylinder är godkända)
• Slutbleck  
• Förstärkningsbehör

Ett godkänt lås ska från ut- och insidan endast kunna öppnas med nyckel. Ett lås får ha vred på insidan endast om vredet kan spärras eller frikopplas så att låset inte kan öppnas med vredet (bortasäker låsning).

Elektromekaniska lås

Elektromekaniska lås har ett givet användningsområde där en snabb låsfunktion behövs eller där dörren styrs av t.ex. ett passersystem. Elektromekaniska lås, eller ellås som de vanligen benämns, kan användas tillsammans med de flesta styrfunktioner som t ex passersystem eller kodlås. Det ger då en fjärrstyrd daglåsning där kravet på säkerhet är underordnad passersystemets funktion.

Lås med motorstyrd regel, motorlås, eller ett mekaniskt låshus med rak- eller hakregel som samverkar med ett kraftigt el-/motorslutbleck i så kallad rättvänd funktion kan vara ett alternativ där det krävs säker låsning.

För vissa elektromekaniska lås finns det begränsningar i funktionalitet för att uppfylla kraven för godkänd låsenhet. Det betyder att låsenheten är certifierad med vissa inställningar aktiverade.

Låsning av utrymningsvägar

Svensk bygglagstiftning ställer långtgående krav på utrymningssäkerheten. De grundläggande kraven ges i gällande byggregler. Ett grundläggande krav är att de dörrar som är placerade i en utrymningsväg eller leder till en utrymningsväg ska på ett enkelt sätt kunna öppnas i utrymningsriktningen vid en utrymning. Mot detta ställs kravet att dörren ska hindra tillträde för obehöriga och dessutom förhindra att stöldgods förs ut via utrymningsvägen.

Detta motsatsförhållande gör att brandsäkerhetskraven ofta vägs mot försäkringstekniska eller andra ekonomiska aspekter. Normalt prioriteras personsäkerheten framför materiella värden, men i de fall då även kraven på låsning berör personsäkerheten uppstår lätt problem.

Hänglås och hänglåsbeslag

Hänglås ska vara certifierade enligt SSF 014 och användas tillsammans med hänglåsbeslag som är certifierade enligt SSF 018.

Inkrypningsskydd

Med inkrypningsskydd avses sådant skydd som har till syfte att försvåra för en obehörig att ta sig in i en lokal genom öppning i omslutningsyta. Som inkrypningsskydd räknas t ex galler, laminerat glas, polykarbonat och stoppbom.

• Galler och jalusi: Lägst klass 3 enligt SSF 012 för rullgaller och galler eller lägst RC 4 enligt SS-EN 1627. 
• Laminerat glas: Minst P7B enligt SS-EN 356 för säkerhetsglas (byggnadsglas).
• Polykarbonat: Finns idag ingen norm.
• Öppningsbara inkrypningsskydd: Ska låsas med godkänd låsenhet eller hänglås i lägst klass 3 enligt SSF 014.

Säkerhetsfilm

Säkerhetsfilm är en plastfolie som limmas direkt på befintligt glas. Filmens uppgift är att förhindra glassplitter att flyga omkring när en glasruta slås sönder. Filmen gör det också mer tidskrävande att försöka ta sig igenom ett fönster. Denna åtgärd föreslås i första hand som skydd mot skadegörelse och uppfyller inte kraven för inkrypningsskydd.

Nycklar och nyckelhantering

Idag kan man generellt tala om tre olika nivåer av nycklar:

• Fria nycklar – registreras och efterkontrolleras inte
• Registrerade nycklar – har alltid registreringskrav, men inget juridiskt skydd
• Juridiskt skyddade nycklar – skyddade mot obehörig kopiering via patent eller mönsterskydd.

Vilken nivå som man bör välja beror på hur angeläget det är att ha kontroll över sina nycklar. Normalt hanteras ett stort antal nycklar på en arbetsplats. För god nyckelförvaring gäller bl a att förvaring av en organisations nycklar bör ske centralt och att det finns en person (och en ersättare) som är ansvarig för dessa centralt förvarade nycklar.

• Förvara alltid nycklar i låst utrymme med samma eller högre standard på intrångsskyddet som utrymmet dit nyckeln ger tillträde.
• Förvara alla nycklar överblickbart – lämpligast i nyckelskåp
• Behåll alltid en originalnyckel separerad från t ex utlåningsnycklar
• Tänk på att en nyckel för t ex till– och frånkoppling av larm, är en nyckel med höga skyddskrav.

Värdeförvaringsskåp

Om pengar eller värdehandlingar lämnas kvar i företagets lokaler efter arbetstidens slut ska de förvaras i ett inbrottsklassat skåp (värdeskåp, säkerhetsskåp eller kassaskåp).

• Värdeskåp ska vara certifierade enlit SS-EN 1143.
• Säkerhetsskåp ska vara certifierade enligt SSF 3492

Provning, certifiering och godkännande av säkerhetsprodukter

I Sverige har SSF en samordnande funktion när det gäller planering av testerna. Säkerhetsprodukter kan certifieras om produkten uppfyller de olika normerna och i vissa falla klassas utifrån hur väl produkten uppfyller vissa tester, till exempel manipulationsförsök och våldsam forcering. En certifiering och eventuell klassning består av två steg:

• Provning - I ett första steg måste produkten testas utifrån normerna.  Dessa är i praktiken väldigt specifika och tekniska och skiljer sig från produkt till produkt. Dock finns flera testinstitut som genomför testerna, förutom  även SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.
• Certifiering - I ett andra steg måste produkten certifieras utifrån de genomförda testerna. I Sverige är det bland annat Svensk Brand- och Säkerhetscertifiering (SBSC) som genomför certifieringen. Certifieringen innebär att en oberoende tredjepart intygar att produkten uppfyller normerna, samt i vilken klass. För att vara säker på att en produkt verkligen uppfyller gällande normer, ska den alltså vara certifierad. Beteckningar som "Produkten uppfyller norm X / Produkten är testat / provat enligt norm X" är inget officiellt godkännande av produkten.
• Godkännande - När en produkt betecknas som "godkänd", hänvisar man i regel till att produkten är certifierad enligt gällande normer. Observera dock att olika kravställare som försäkringsbolag eller myndigheter kan ha andra krav för att godkänna en produkt och att dessa krav kan vara både högre och lägre än certifieringen. Därför kräver försäkringsbolagen till exempel ibland ingen certifierad produkt för att försäkringen ska gälla, och ibland två certifierade produkter.

Källa: Stöldskyddsföreningen (SSF)

Missa inte våra guider om standarder, normer och lagar, där det finns mycket information om vilka krav på säkerhetsprodukter som ställs från myndigheter och försäkringsbolagen.